I detta kapitel behandlas inställningar och form för texten. Dessutom presenteras instruktioner för rubricering av kapitel, samt för hur figurer, tabeller och bilder antecknas.
Font
Som font används antingen Times New Roman 12 pt, Arial 12 pt eller Palatino 12 pt.
Radavstånd
Radavstånd i brödtexten är 1,5. Titelblad, sammandrag, abstract, eventuellt förord, innehålls- och källförteckning samt längre direkta citat i texten, skrivs med radavstånd 1.
Sidnumrering
Sidnummer markeras uppe i högra hörnet. Sidnumreringen börjar med nummer ett på sidan för inledningen och fortlöper ända till slutet av källförteckningen.
Marginaler
Marginalen på sidans övre och nedre kant är 2,5 cm. I vänstra kanten är marginalen 2 cm, och på höger sida 1,5 cm. I texten används avstavning samt raka marginaler både på vänster och höger sida. I källförteckningen har man rak marginal enbart på vänster sida.
Styckeindelning
Man infogar alltid en blank rad mellan styckena. Annars skriver man raderna fulla. Längden på styckena bör variera, och lämplig längd på ett stycke är 8–12 rader. Efter en rubrik bör det finnas minst två rader med text. Om stycket fortsätter på nästa sida bör det finnas minst två rader text på den sidan. Radavståndet mellan stycken bör vara noll.
Rubriken skall vara kort, exakt och beskriva innehållet. Huvudkapitel börjar alltid uppe på en ny sida. Varje kapitel bör innehålla text. I numreringen av rubriken lämnas ett mellanslag efter den sista siffran, och man använder ingen punkt efter den. Efter en huvudrubrik infogas två blanka rader och efter en underrubrik har man en tom rad. I slutet av varje kapitel har man två tomma rader.
Huvudrubrikerna skrivs med versaler och övriga rubriker med små bokstäver. Alla rubriker skrivs med fetstil och fontstorlek 12 pt. Det är viktigt att lägga märke till att om ett kapitel delas in i underkapitel (till exempel om man under kapitel 5 har kapitel 5.1), så bör det finnas minst två underkapitel på samma nivå (t.ex. 5.1 och 5.2). Onumrerade rubriker bör undvikas.
Figurer, tabeller och bilder får egna nummerserier. Ordet TABELL skrivs ovanför tabellen med versaler. Därefter skriver man in tabellens nummer och en punkt. Efter punkten kommer tabellens rubrik, men ingen punkt efter den. Däremot skrivs ordet FIGUR eller BILD under figuren eller bilden med versaler, med punkt efter numret och därefter rubriken till bilden eller figuren. Det lämnas en blank rad mellan figuren, tabellen eller bilden och bildtexten. Notexempel behandlas på samma sätt som figurer och bilder och man hänvisar till dem med ordet NOTEXEMPEL (t.ex. NOTEXEMPEL 1.).
I brödtexten måste man hänvisa till figurer, tabeller och bilder med deras egna nummer. Om man utgår från lånade figurer, tabeller eller bilder, skall man själv omarbeta dem i examensarbetet, då man enligt lagen om upphovsrätt får använda figurer, tabeller eller bilder i originalformat bara om man har fått tillstånd av utgivaren. Efter rubriken på figuren eller bilden hänvisar man till källan, och man lägger till ordet ”omarbetad” till den omformade figuren, bilden eller tabellen. Källhänvisningen anges normalt efter namnet på figuren, tabellen eller bilden i fråga. I slutet av källhänvisningen används ingen punkt.
Nedan presenteras modeller för figurer, tabeller och bilder:
FIGUR 1. Framgångsfaktorer ger konkurrensfördelar till företag (omarbetad Anttila & Iltanen 2001, 27)
Till figurer och tabeller hänvisar man i texten så att ordet FIGUR eller TABELL skrivs med versaler inom parentes. Exempel 1: Antalet informanter sammanlagt 37 (TABELL 1). Exempel 2: Antalet informanter sammanlagt 37. Av dem 7 män. (TABELL 1.) Om man hänvisar till en bild, tabell eller figur inne i meningen, skrivs ordet figur, tabell eller bild med små bokstäver, exempel 3: På bild 4.
TABELL 1. Åldersfördelning hos informanterna (n = 37)
Bilder, tabeller och figurer är inte något självändamål. Då man använder dem korrekt presenterar de dock informationen komprimerat och överskådligt. Utgående från bilder, tabeller och figurer bör man göra slutsatser i texten och förklara dem så att slutsatserna inte blir lösryckta från innehållet. I fall det finns flera figurer, bilder eller tabeller i examensarbetet, gör man separata förteckningar över dem i innehållsförteckningen. (Se modell i Optima: Opiskelijalle> Opiskelijan polku > Opinnäytetyö ja kypsyysnäyte > Modell för innehåll.)
Nedan ett exempel på hur bilder infogas i examensarbetet (BILD 1).
BILD 1. Motorcykelåkning på vintern i Finland (Aho 2015, 15)
Nedan ett exempel på hur en matematisk formel antecknas i examensarbetet.
Inom likströmstekniken visar konduktansen den nuvarande ledande egenskapen hos en komponent eller en större koppling:
där I står för ström i komponenten och U för spänningen, som påverkar komponenten. Måttenheten för konduktans är siemens (S).
Ekvationer numreras löpande, och termerna i ekvationen definieras i texten efter ekvationen.
Med förkortningar avses allmänt vedertagna kortare former för frekvent förekommande långa begrepp inom facklitteratur. Till exempel begreppet Integrated Services Digital Network motsvaras av förkortningen ISDN.
När begreppet nämns för första gången i texten presenteras det genom att man skriver begreppet först och därefter dess förkortning inom parentes, exempelvis Integrated Services Digital Network (ISDN). Därefter kan man hänvisa till begreppet bara med förkortningen utan parentes, t.ex. ISDN.