Skip to Main Content
It looks like you're using Internet Explorer 11 or older. This website works best with modern browsers such as the latest versions of Chrome, Firefox, Safari, and Edge. If you continue with this browser, you may see unexpected results.

Guide för examensarbetet och övriga texter

4 Rapportering

I detta kapitel ges instruktioner som gäller innehållet och ordningen i examensarbetets olika delar (titelblad, sammanfattning, engelskspråkig sammanfattning, det vill säga abstract, definiering av olika begrepp, innehållsförteckning, källor och bilagor). Dessutom behandlas det hur man klart och konsekvent skriver inledningen till examensarbetet, granskning av resultaten, slutsatser samt en sammanfattande diskussion.

Examensarbetets titel skall vara så informativ och intressant som möjligt. Det gäller både rubrikerna och examensarbetets titel att en bra rubrik är kort, lättläst och beskriver innehållet. Rubriken kan vid behov delas så att man med huvudrubriken uttrycker ämnesområdet och med underrubriken preciserar ur vilket perspektiv examensarbetet behandlar ämnet.

 

Till exempel: UTVECKLING AV RAPPORTERING HOS LEDNINGEN (huvudrubrik)

Som exempel Karleby stad (underrubrik)

 

Titelblad

 

Namnet på skribenten (10 cm från övre kanten med fontstorleken 14 pt.)

En blank rad mellan namnet på skribenten och examensarbetes titel (fontstorlek 14 pt.)

Examensarbetets titel (fontstorlek 16 pt, med VESALER och FETSTIL.)

Eventuell preciserande underrubrik i fontstorlek 14 pt.

En blank rad mellan varje rubrikrad.

All text med fetstil på titelbladet.

Vänstra marginalen 2 cm.

Övre marginalen 2,5 cm.

Nedre marginalen 2,5 cm.

Högra marginalen 1,5 cm.

Namnet på månaden och årtalet på sista raden. (Augusti 2019)

Radavstånd 1.

 

En modell för titelbladet finns i Optima och hittas via Opiskelijalle > Opiskelijan polku > Opinnäytetyö ja kypsyysnäyte > Modell för titelbladet

Syftet med sammandraget är att ge en helhetsbild av arbetet. Sammandraget skrivs på en egen sida, och man använder den färdiga blanketten för sammandrag. Stilen i sammandraget är konstaterande, kort, och verbformen är passiv. Förkortningar, symboler och typografiska tecken används inte i sammandraget, och man hänvisar inte till bilder och tabeller. Nyckelorden ska beskriva examensarbetets centrala innehåll, och de ska stå i alfabetisk ordning.

 

Sammandraget skrivs med hela meningar och satser. Med andra ord det är inte en förteckning. Strukturen i sammandraget är följande:

  • uppgifter om uppdragsgivaren
  • examensarbetets tema och målsättningar
  • centrala element i den teoretiska referensramen
  • metoder
  • resultat och slutsatser

 

Tempus i sammanfattningen är om möjligt imperfekt – särskilt den del som gäller det egna arbetet skrivs i imperfekt. Utgående från sammandraget skall läsaren förstå innehållet i examensarbetet utan att läsa arbetet i sin helhet. Ytterligare skrivs alltid ett engelskspråkigt sammandrag, abstract, som en lärare i engelska granskar. För uppställningen och stilen gäller samma instruktioner som för de svensk- och finskspråkiga sammandragen.

 

Nedan följer en sammanfattning av de formella instruktionerna för sammandraget:

Den finska logotypen för yrkeshögskolan Centria i sidhuvudet.

Radavstånd 1.

Raka marginaler på båda sidorna.

Antalet sidor till exempel: 30 + 3, om sida 30 är den sista och det finns 3 bilagor, även om det finns fler sidor i bilagorna.

Fontstorlek 12 pt.

 

Modell för sammandrag och abstract finns i Optima: Opiskelijalle > Opiskelijan polku > Opinnäytetyö ja kysyysnäyte > Sammandrag / Abstract.

Om det förekommer svåra begrepp inom ämnesområdet, eller förkortningar som bör definieras, skriver man en separat förteckning med definitioner av begreppen. I den ingår även eventuella förkortningar. I förteckningen används radstånd 1,5. Definitionerna av begreppen kommer efter abstract-sidan med det engelska sammandraget.

 

Nedan följer en sammanfattning av de formella instruktionerna för definition av begrepp:

Rubriken med fetstil: DEFINITION AV BEGREPP

Ingen logo i sidhuvudet

Förteckningen behövs om det förekommer svåra begrepp eller förkortningar i examensarbetet.

Radavstånd 1,5.

Två blanka rader under rubriken.

Fontstorlek 12 pt.

Raka marginaler på båda sidorna.

I examensarbetet används titeln INNEHÅLL för innehållsförteckningen. Den skall vara kortfattad, men samtidigt informativ. Med hjälp av en bra innehållsförteckning kan läsaren lätt få en helhetsbild av arbetet och dess struktur.

Innehållsförteckningen består av rubriker på högst tre nivåer. Numret på underkapitlet börjar med samma siffra som rubriken på föregående nivå börjar. Alla rubriker skrivs i samma form som de förekommer i texten. Det rekommenderas att göra en automatisk innehållsförteckning för att försäkra sig om att rubrikerna i texten och innehållsförteckningen motsvarar varandra.

Fontstorleken på rubrikerna i innehållsförteckningen är 12 pt. I slutet av innehållsförteckningen skrivs utan kapitelnumrering orden KÄLLOR och BILAGOR. (Se modell i Optima: Opiskelijalle> Opiskelijan polku > Opinnäytetyö ja kypsyysnäyte> Modell för innehåll).

Skribenten formulerar en egen inledning för att leda in läsaren i ämnet för examensarbetet. I inledningen presenteras examensarbetets bakgrund och syften, forskningsområdet avgränsas, och forskningsproblemet formuleras, och/eller man lyfter fram ett utvecklingsproblem, samt presenterar det mest centrala innehållet. I inledningen beskriver skribenten sina målsättningar och avsikter. Forskningsfrågorna kan presenteras i frågeform.

I inledningen presenteras den mest relevanta referenslitteraturen som använts i arbetet och de centrala begreppen i examensarbetet sammanfattas. Inledningen i ett examensarbete på cirka 50 sidor är 1,5–3 sidor.

Examensarbetets resultat granskas utgående från forskningsproblemet, metoder och den teori som använts. Vid behov kan resultaten åskådliggöras med hjälp av figurer eller tabeller.
Bilder, figurer och tabeller bör beskrivas även i texten så att de centrala resultaten och slutsatserna blir tydliga för läsaren.

När man skriver diskussionskapitlet börjar man med att upprepa målen, metoderna och de väntade resultaten, som beskrevs i början av examensarbetet. I diskussionen utvärderas även det egna arbetet och metoderna som använts. Man bör behandla alla de undersökningsproblem som presenterats i början av examensarbetet, även om man inte har fått svar på dem alla.

I diskussionen ger man, utgående från resultaten, praktiska rekommendationer till uppdragsgivaren för examensarbetet samt presenterar utvecklingsförslag. Vidare diskuteras huruvida uppdragsgivarens mål uppfylldes. Även de saker som man har lärt sig genom examensarbetet lyfts fram, vilket kan hjälpa andra skribenter. Det är viktigt att kontrollera att man har fått svar på alla de problem och frågor som har presenterats. I diskussionskapitlet utvärderar studeranden också den egna skriftliga produktionen kritiskt.

Källförteckningen placeras efter själva texten och före bilagorna. Sidans rubrik är KÄLLOR, och den skrivs med versaler. I källförteckningen nämns de källor och den referenslitteratur som använts i texten. Även källorna till citerade figurer och tabeller bör antecknas i källförteckningen. Textreferenser används alltid då man refererar text som någon annan har skrivit. Läsaren bör med hjälp av namnet, i källhänvisningen i brödtexten, kunna hitta information om verket i källförteckningen.

Till bilagorna hör handböcker, intervjuenkäter, tabeller och figurer samt annat material, som gäller innehållet i examensarbetet, men som inte nödvändigtvis behöver ingå i den egentliga texten. Bilagorna placeras sist i examensarbetet.

I bilagorna används inte sidnumrering. Däremot numreras bilagorna fortlöpande:  BILAGA 1, BILAGA 2, BILAGA 3 osv. och de markeras uppe i högra hörnet. Om det finns t.ex. två eller tre sidor i bilagan, numreras sidorna enligt följande: BILAGA 2/1, BILAGA 2/2, BILAGA 2/3.

Om man i texten hänvisar till en bilaga nämns inte sidnumret, utan man hänvisar enbart till numret på bilagan (t.ex. BILAGA 1). Man hänvisar inte heller separat till en bifogad figur, utan hänvisningen riktas direkt till bilagan där figuren finns.

Exempelvis: Stamnätet i den ekonomiska regionen för Karleby, Mellersta Österbottens utbildningskoncern och yrkeshögskolan Centria består av elkopplare från produktserien Hewlett-Packard ProCurve (BILAGA 1).