Skip to Main Content

Centrias instruktioner för examensarbetet

5 ALLMÄNT KRING FORMATET

I det här kapitlet behandlas inställningar och form för texten. Dessutom presenteras instruktioner för rubricering av kapitel, samt för hur figurer, tabeller och bilder antecknas. Då du använder den färdiga Word-modellen för examensarbetet så är alla dessa inställningar korrekta.

Examensarbetet har gjorts som ett tillgängligt dokument. Det egna examensarbetet bör göras tillgängligt, vilket du bör kontrollera då arbetet i övrigt är färdigt. Anvisningar om tillgänglighet för examensarbeten hittar du på sidan Tillgänglighetsansvisningar för examensarbeten i Theseus.

Font

Som font används antingen Times New Roman 12 pt, Arial 12 pt eller Palatino 12 pt.

Radavstånd

Radavstånd i brödtexten är 1,5. Titelblad, sammandrag, abstract, eventuellt förord, innehålls- och källförteckning samt längre direkta citat i texten, skrivs med radavstånd 1.

Sidnumrering

Sidnummer markeras uppe i högra hörnet. Sidnumreringen börjar med nummer ett på sidan för inledningen och fortlöper ända till slutet av källförteckningen. 

Marginaler

Marginalen på sidans övre och nedre kant är 2,5 cm. I vänstra kanten är marginalen 2 cm, och på höger sida 1,5 cm. I texten används avstavning samt raka marginaler på vänster sida. I källförteckningen har man också rak marginal på vänster sida.

Styckeindelning

Man infogar alltid en blank rad mellan styckena. Annars skriver man raderna fulla. Längden på styckena bör variera, och lämplig längd på ett stycke är 8–12 rader. Efter en rubrik bör det finnas minst två rader med text. Om stycket fortsätter på nästa sida bör det finnas minst två rader text på den sidan. Radavståndet mellan stycken bör vara noll.

Då du använder den färdiga Word-modellen för examensarbetet så är alla dessa inställningar korrekta.

Rubriken skall vara kort, exakt och beskriva innehållet. Huvudkapitel börjar alltid uppe på en ny sida. Varje kapitel bör innehålla text. I numreringen av rubriken lämnas ett mellanslag efter den sista siffran, och man använder ingen punkt efter den. Efter en huvudrubrik infogas två blanka rader och efter en underrubrik har man en tom rad. I slutet av varje kapitel har man två tomma rader.

Huvudrubrikerna skrivs med versaler och övriga rubriker med små bokstäver. Alla rubriker skrivs med fetstil och fontstorlek 12 pt. Det är viktigt att lägga märke till att om ett kapitel delas in i underkapitel (till exempel om man under kapitel 5 har kapitel 5.1), så bör det finnas minst två underkapitel på samma nivå (t.ex. 5.1 och 5.2). Onumrerade rubriker bör undvikas.

Då du använder den färdiga Word-modellen för examensarbetet så är alla dessa inställningar korrekta.

Figurer, tabeller och bilder får egna nummerserier. Ordet TABELL skrivs ovanför tabellen med versaler. Därefter skriver man in tabellens nummer och en punkt. Efter punkten kommer tabellens rubrik, men ingen punkt efter den. Däremot skrivs ordet FIGUR eller BILD under figuren eller bilden med versaler, med punkt efter numret och därefter rubriken till bilden eller figuren. Det lämnas en blank rad mellan figuren, tabellen eller bilden och bildtexten. Notexempel behandlas på samma sätt som figurer och bilder och man hänvisar till dem med ordet NOTEXEMPEL (t.ex. NOTEXEMPEL 1.).

I brödtexten måste man hänvisa till figurer, tabeller och bilder med deras egna nummer. Om man utgår från lånade figurer, tabeller eller bilder, skall man själv omarbeta dem i examensarbetet, då man enligt lagen om upphovsrätt får använda figurer, tabeller eller bilder i originalformat bara om man har fått tillstånd av utgivaren. Efter rubriken på figuren eller bilden hänvisar man till källan, och man lägger till ordet ”omarbetad” till den omformade figuren, bilden eller tabellen. Källhänvisningen anges normalt efter namnet på figuren, tabellen eller bilden i fråga. I slutet av källhänvisningen används ingen punkt.

Rubrikraden för tabellen formateras till en rubrikrad med tabellverktyget.

Nedan presenteras modeller för figurer, tabeller och bilder:

 

FIGUR 1. Framgångsfaktorer som ger ett företag konkurrensfördelar (omarbetad Anttila & Iltanen 2001, 27)

 

Om tabellen fortsätter på följande sida, skriver man (fortsätter) inom parentes nere till höger. Uppe till vänster på följande sida skriver man numret på tabellen och samma ord inom parentes så som på föregående sida, till exempel TABELL 16. (fortsätter).

Till figurer och tabeller hänvisar man i texten så att ordet FIGUR eller TABELL skrivs med versaler inom parentes. Exempel 1: Antalet informanter sammanlagt 37 (TABELL 1). Exempel 2: Antalet informanter sammanlagt 37. Av dem 7 män. (TABELL 1.) Om man hänvisar till en bild, tabell eller figur inne i meningen, skrivs ordet figur, tabell eller bild med små bokstäver, exempel 3: Bild 4 visar de resultat som enkäten gav.

 

TABELL 1. Åldersfördelning hos informanterna (n = 37)

 

Bilder, tabeller och figurer är inte något självändamål. Då man använder dem korrekt presenterar de dock informationen komprimerat och överskådligt. Utgående från bilder, tabeller och figurer bör man göra slutsatser i texten och förklara dem så att slutsatserna inte blir lösryckta från innehållet. I fall det finns flera figurer, bilder eller tabeller i examensarbetet, gör man separata förteckningar över dem i innehållsförteckningen.

Nedan ett exempel på hur bilder infogas i examensarbetet (BILD 1).

 

 
Bild av motorcykelåkning på vintern i Finland

BILD 1. Motorcykelåkning på vintern i Finland (Aho 2015, 15)

Bilderna ges alternativa bildtexter, alltså s.k. alt-texter. 
 

Om kodens längd är kortare än 15-20 rader så placeras den inne i texten, och man gör ett indrag av texten. Om koden är längre så placeras den i en separat bilaga. Fonten ändras i koddelen till courier new roman . Radavståndet ändras till 1.

I det här exemplet används en kod inne i texten och dessutom presenteras koden i en separat lista. Observera också att kodlistorna numreras på samma sätt som bilder. Då man startar programmet C++ är den första funktionen main()-funktionen. Dess första kodrad, i det här fallet int i = 0; är den första som verkställs, och på motsvarande sätt avslutas programmet med raden return 0;  i main()-funktionen. Koden presenteras enligt följande:


int main()

{

          int i = 0;

          cout << ”i:n arvo on:” << i << endl;

          return 0;

}

Kod 1. main-metoden i C++-programmet

 

Implementering av main()-funktionen enligt exemplet ovan (Kod 1) är en obligatorisk del av varje C++-program.

 

 

 

Med förkortningar avses i facklitteraturen allmänt godkända bokstavsförkortningar av ofta använda och långa begrepp. Som exempel motsvarar förkortningen ISDN begreppet Integrated Services Digital Network.

Då begreppet nämns för första gången i texten presenteras det genom att man först skriver begreppet och därefter motsvarande förkortning inom parentes, t.ex. Integrated Services Digital Network (ISDN). Efter det kan man hänvisa till begreppet genom att använda enbart dess förkortning utan parenteser, t.ex. ISDN.

Nedan ett exempel på hur en matematisk formel antecknas i examensarbetet.

 

Inom likströmstekniken visar konduktansen den nuvarande ledande egenskapen hos en komponent eller en större koppling:

G = I / U

där I står för ström i komponenten och U för spänningen, som påverkar komponenten. Måttenheten för konduktans är siemens (S). Ekvationer numreras löpande, och termerna i ekvationen definieras i texten efter ekvationen.