Man bör noggrant överväga valet av källor som används i ett examensarbete, dvs. man ska vara källkritisk. Man bör sträva efter att källorna ska vara tillförlitliga; tryckta eller elektroniska källor, som ger den senaste informationen inom ämnesområdet. Källorna kan vara till exempel verk inom den egna branschen, forskningsrapporter eller artiklar.
Även tidigare examensarbeten, patent, standarder, broschyrer, intervjuer med experter och information utgiven av myndigheterna kan användas som källmaterial. Otydliga källor och källor som förändras snabbt, så som insändare på nätet, bör undvikas i ett examensarbete. Om man inte på ett tillförlitligt sätt kan bedöma författarens sakkunskap och kompetens, bör man inte använda källan i examensarbetet. Det rekommenderas att söka information i flera olika databaser och/eller källor, för att hitta de bästa källorna inom sitt ämnesområde.
I examensarbetet uppges de använda källorna som textreferenser enligt det allmänt använda systemet och Harvard-stilen, där man uppger namn och årtal i källhänvisningen. Enligt det här hänvisningssystemet ser läsaren genast vems text man hänvisar till, vilket är texten är skriven och sidnummer. Textreferensen eller källhänvisningen är en kort hänvisning inom parentes till mera detaljerad information om källan, som finns i källförteckningen.
Exempel:
Torkki (2007, 106) undersöker hur talaren kan påverka de som lyssnar.
En retoriskt skicklig talare kan beakta publiken (Torkki 2007, 35).
Källhänvisningstekniken används alltid då man lånar text som någon annan har skrivit. I texten används källhänvisningar där man inom parentes antecknar skribentens efternamn och publikationens utgivningsår, kommatecken samt sida eller sidor som man har använt. Om man hänvisar till källan i sin helhet används inte sidnummer. En del elektroniska källor saknar sidnumrering, och i dessa fall behövs inga sidnummer i källhänvisningen.
Vanligtvis lånar man texten indirekt, det vill säga skribenten skriver om informationen som finns i källan med egna ord, och källan anges direkt efter texten. Källhänvisningen måste klargöra för läsaren vilken del av texten som baserar sig på referenslitteraturen. Punktens plats i källhänvisningen visar vilken del av texten som baserar sig på en källa.
Om källhänvisningen gäller mer än en mening, markeras referensen inom parentes i slutet av textdelen samt efter punkten, så som en egen mening. Då sätter man till en punkt även inom parentesen.
Exempel på en källhänvisning som gäller flera meningar:
Studenten vet hur man hänvisar till källor. Hen är punktlig och följer instruktionerna. Då vet läsaren vilken del som baserar sig på källmaterial och vilken del som är skribentens egna åsikter. (Aro 2015, 21–23.)
Om källhänvisningen gäller bara en mening, ingår referensen i meningen. Således sätts punkten direkt efter den andra parentesen.
Exempel på en källhänvisning som gäller endast en mening:
Detta är enkelt (Aro 2015, 18).
Om referensen har två författare nämns namnen på båda författarna i källhänvisningen. Mellan namnen används symbolen &. (Lumijärvi & Kela 2014, 5.)
Om referensen har tre eller flera författare, uppges alla namnen på författarna när man hänvisar till källan för första gången (Lumijärvi, Kiiskinen & Särkilahti 2014, 21–22), men senare endast namnet på den första författaren, och förkortningen m.fl. eller et al. (Lumijärvi et al. 2014, 23–24).
Om informationen baserar sig på flera källor anges alla källreferenser inom samma parentes, och namnen skiljs åt med semikolon: (Kiuru 2012; Perälä & Perälä 2010).
När man hänvisar till flera publikationer av samma författare, åtskiljs publikationerna med årtalet, och verken anges i publikationsordning (Virtanen 2015, 2013). Om flera verk av samma författare har publicerats under samma år, skiljs de åt med bokstäver (Virtanen 2011a, 2011b). Det gäller också elektroniska källor, så som webbsidor eller andra elektroniska källor som har publicerats på samma år av samma organisation. (MTV 2015a; MTV 2015b.)
När namnet på författaren är okänt, anges namnet och året på publikationen, och i vissa fall även namnet på den utgivande organisationen. Detta gäller även tidningsartiklar där namnet på författaren är okänt.
(Kaleva 31.1.2020.)
(Talouselämä 16.4.2019.)
Även till lagar och förordningar (Yrkeshögskolelagen 9.5.2003/351, § 3), kommitté-betänkanden osv. hänvisar man på samma sätt.
(Företagsanalyskomissionen 2015.)
Källhänvisningar till elektroniska källor, till exempel webbsidor och elektroniska böcker, anges som ovan, beroende på källan. Källhänvisningarna innehåller vanligen författarens namn, årtal och sidnummer. Mera detaljerad information gällande källan, så som webbadressen, ingår endast i källförteckningen, inte i textreferensen. Sidnummer anges alltid om sådana kan hittas i källan.
Internetsida: (Lahti 2015.)
En elektronisk bok: (Luopa, Karvonen & Jokela 2014.)
Om en elektronisk bok saknar sidnumrering, nämns i källhänvisningen det kapitel eller stycket, som man refererar till. I källhänvisningen kan man använda antingen kapitlets nummer eller dess rubrik, t.ex.
Ifall bokens kapitel är numrerade:
(Varhela & Virtanen, kapitel 5).
Ifall kapitlen inte är numrerade använder man kapitlets namn:
(Varhela & Virtanen, kapitlet ”Produktmärkning”).
Källhänvisningen kan anges ännu mera noggrant genom att hänvisa till ett specifikt stycke. I så fall nämns även de första orden i stycket i källhänvisningen:
(Varhela & Virtanen, kapitel 5, stycket ”Köparen får inte vilseledas”).
Eller
(Varhela & Virtanen, kapitlet ”Produktmärkning”, stycket ”Köparen får inte vilseledas”).
Om det inte finns någon annan författare till webbsidan än organisationen som ansvarar för webbplatsen, anges denna som författare.
(Finlands Biblioteksförening R.Y. 2019.)
Om organisationen, som står för innehållet, inte är känd ges endast titeln på verket/artikeln eller webbplatsen i källhänvisningen. Det lönar sig dock att överväga om man alls kan använda publikationen som källa om den inte innehåller någon namngiven ansvarig person eller organisation.
(Kretsen för mänskliga relationer 2017.)
Webbplatsens rubrik kan användas även i fall där den ger mer exakt information om källan än om man använder organisationens namn i källhänvisningen. Orsaken kan vara t.ex. att webbplatsen för den utgivande organisationen har ett mycket omfattande innehåll.
(Hållbar utveckling 2017.) jfr. (Metso 2017)
(Markant ökning av studielån som följd av reformen i augusti 29.9.2017.) jfr. ( Yle 29.9.2017).
Övriga exempel på fall där man ofta använder titeln på elektroniska dokument i källhänvisningen är t.ex. texter i sociala medier. Mera detaljerad information gällande tillgänglighet samt dokumentets publiceringsformat uppges då i källförteckningen.
Youtube-video: (How It’s made Aluminium Cans? 2015.)
Facebook-sida: (K-Supermarket 2014.)
Citat eller direkta lån
Citat används sparsamt och bör vara så korta som möjligt. Användning av direkta lån, alltså citat, passar främst när man t.ex. hänvisar till lagar eller ger definitioner. Citat markeras i texten med ett indrag på 2,3 cm i vänstra kanten och de skrivs med radavstånd 1. Då behövs inga citattecken. Vid citat som är mer än tre rader långa används alltid indrag.
Exempel på indrag vid citat:
I instruktionerna för examensarbetet konstateras följande om tempus i sammandraget:
Tempus i sammanfattningen är om möjligt imperfekt – särskilt den del som gäller det egna arbetet skrivs i imperfekt. Utgående från sammandraget skall läsaren förstå innehållet i examensarbetet utan att läsa arbetet i sin helhet. Ytterligare skrivs alltid ett engelskspråkigt sammandrag, abstract, som -- granskas av en lärare i engelska. -- För uppställningen och stilen gäller samma instruktioner som för de svensk- och finskspråkiga sammandragen. (Instruktioner för examensarbetet och övriga texter, 2021.)
Om citatet är kort, tex. en mening eller en del av en mening, så kan man skriva det inom citattecken. Exempel på ett kort citat:
Även examensarbeten skrivna i dagboksformat är ofta sk. praktikbaserade arbeten. Examensarbeten i dagboksformat har gjorts i fall där studeranden redan är i arbetslivet och examensarbetet knyts samman med arbetet som studeranden gör. Ämnet och problemet eller utvecklingsuppgiften handlar om studerandens arbete. ”Målet med ett examensarbete i dagboksformat är att öka studerandens förutsättningar för självständig yrkesmässig utveckling också efter att examensarbetet är färdigt.” (Lagerstedt & Kotila 2015).
Också i ett direkt lån kan det finnas orsak att utelämna onödiga ord. De utelämnade orden markeras i citatet med två bindestreck.
Då man presenterar undersökningsmaterialet kan direkta citat behövas. Ifall man t.ex. har intervjuat personer och vill presentera någon del av en intervju som ett citat så skrivs det på samma sätt som exemplen från källorna ovan, men den lånade texten skrivs i dessa fall med kursiv stil.
Ja hade då vari en vecka utan mediciner, men sen börja ja få så myki besvär att ja börja medicinera själv igen. Å efter de gick ja int ti jobbet längre. (Respondent 11.)
Sekundära källor
Det är en del av god vetenskaplig praxis att alltid använda primära källor, men ibland är det av praktiska skäl trots allt inte möjligt. Att använda en sekundär källa innebär att man hänvisar till en ursprunglig källa, som finns i en annan text, som man själv använder som referens i sitt examensarbete. Det bör alltid visas tydligt för läsaren om sekundära källor används. Den sekundära källan anges i en hakparentes. Både den primära och sekundära källan måste anges i källförteckningen.
Lewins [1951; 1958] kända förändringsprocess består av tre steg (Hitt, Miller & Colella 2009, 493).
Förändringsprocessen i en organisation kan delas in i tre steg (Hitt, Miller & Colella 2009, 493 [Lewin 1951; Lewin 1958]).
I källförteckningen anges sekundära källor på följande sätt:
Hitt, M.A., Miller, C.C., & Colella A. 2009. Organizational Behavior: A Strategic Approach, 2:a upplagan. Jefferson City: John Wiley & Sons, Inc.
Lewin, K. 1951. Field theory in social science. New York: Harper & Row.
Lewin, K. 1958. Group decisions and social change. I verket E.E. Maccoby, T.M Newcomb & E.L. Hartley (red.) Readings in social psychology, 3:e upplagan. Austin, TX: Holt, Rinehart & Winston, 201-216.
Plagiatgranskning
Alla färdiga examensarbeten plagiatgranskas, för att se till att de inte innehåller olovlig kopiering. Programmet Ouriginal används för att detektera eventuellt plagiat.
Användning av bilder
Bilder kan användas i examensarbetet med samma rättigheter som citat. Kontrollera i den tydliga guiden av Aalto-universitetet att kriterierna uppfylls. Egna skärmbilder är inte i sig bilder som överskrider tröskeln för att betraktas som ett verk, men om de innehåller synlig text eller andra bilder bör man beakta både upphovsrätten och instruktioner och lagstiftning som gäller behandling av personuppgifter. I dessa fall kan man t.ex. göra en del av bilden otydlig.
Bilder som man själv har gjort eller fotograferat får man naturligtvis använda fritt enligt upphovsrätten, under förutsättning att lagen om personuppgifter följs.