Examensarbetets tema, problemställning eller uppgift samt dess teoretiska referensram påverkar arbetets struktur. Examensarbeten vid en yrkeshögskola kan vara bland annat forsknings-, produkt-, eller produktionsinriktade arbeten. Å andra sidan gör man inom många utbildningsområden s.k. praktikbaserade arbeten, som till exempel kan innefatta konstnärliga och pedagogiska uppgifter eller evenemang.
Examensarbetet består av tre huvuddelar:
Inledande del
Pärmblad, sammandrag, innehållsförteckning (förteckning över förkortningar)
Huvuddel
Inledning, teoribakgrund, metod och material, resultat, slutsatser och källor
Avslutande del
Bilagor
Som följande presenteras strukturmodeller för rapportering, som kan tillämpas under skrivprocessen beroende på arbetets karaktär och problemställning. Modellerna handlar om ordningen och hur det centrala innehållet i examensarbetet struktureras.
STRUKTUREN FÖR ETT FORSKNINGSORIENTERAT EXAMENSARBETE
Strukturen för ett forskningsbaserat examensarbete följer oftast till största del den basmodell som presenteras ovan i kapitel 3. Det kan dock finnas branschspecifika skillnader i hur man strukturerar innehållet.
Ett forskningsorienterat arbete läggs ofta upp enligt följande:
1. Inledning
2. Teoretisk referensram
3. Metoder och material
- metoddelen är kort
- som material används en utförd undersökning, ett på annat håll insamlat färdigt material, litteratur (inkl. artiklar), material från enkäter eller intervjuer
4. Resultat
5. Diskussion och slutsatser
6. Sammanfattning
Metoderna i ett forskningsorienterat examensarbete kan vara kvantitativa, kvalitativa, teoretiska (baserar sig på ett färdigt material) eller en kombination av dessa (triangulation).
Utgångspunkten är att ett forskningsorienterat arbete strävar efter objektivitet både gällande metoder och språk, även om texten alltid är skribentens tolkning av vissa källor eller forskningsmaterial (Hirsjärvi, Remes & Sajavaara 2018, 292, 295.) Därför passar det ofta att i forskningsorienterade examensarbeten använda passiv form eller tredje person istället för jag-form i rapporteringen.
Hirsjärvi, S., Remes, P., Sajavaara, P. & Sinivuori, E. 2018. Tutki ja kirjoita. 22:e upplagan. Helsingfors: Tammi.
Examensarbetet kan också rapportera om ett praktiskt arbete. Utgångspunkten är att ett praktikbaserat arbete producerar ny information genom den egna konkreta verksamheten eller ett projekt med samarbetspartner. (Vilkka & Airaksinen 2004, 11.)
I ett praktikbaserat arbete ska den studerandes undersökande och utvecklande grepp synas. Därför är det också i praktikbaserade examensarbeten viktigt att sammankoppla det praktiska arbetet eller utvecklingsprojektet med den teoretiska referensramen eller den centrala forskningslitteraturen (Vilkka & Airaksinen 2004, 79.)
Strukturen i ett praktikbaserat examensarbete följer denna modell:
Eftersom uppgiften är av personlig natur så ersätts det allmänna, objektiva sättet att rapportera i ett praktikbaserat examensarbete med ett subjektivt rapporteringssätt som beskriver de egna observationerna. Av den orsaken rekommenderas i rapporteringen användning av första person, dvs. jag och vi-form, istället för passiv. (Vilkka & Airaksinen 2004, 79.) I den teoretiska referensramen passar ändå användning av passiv ofta bättre.
Vilkka, H. & Airaksinen, T. 2004. Toiminnallisen opinnäytetyön ohjaajan käsikirja. Helsingfors: Tammi.
För rapporteringen om examensarbeten har man vid sidan av det traditionella forskningsorienterade arbetet och praktikbaserade arbeten utvecklat även andra strukturmodeller. Examensarbetet kan också göras i dagboksformat.
Även examensarbeten skrivna i dagboksformat är ofta sk. praktikbaserade arbeten. Examensarbeten i dagboksformat har gjorts i fall där studeranden redan är i arbetslivet och examensarbetet knyts samman med arbetet som studeranden gör. Ämnet och problemet eller utvecklingsuppgiften handlar om studerandens arbete. Målet med ett examensarbete i dagboksformat är att öka studerandens förutsättningar för självständig yrkesmässig utveckling också efter att examensarbetet är färdigt (Lagerstedt & Kotila 2015).
I examensarbeten skrivna i dagboksformat iakttar man något ämne på arbetsplatsen och producerar ett dagboksliknande dokument om det. Med hjälp av dagboken svarar man på tidigare ställda frågor. Ett examensarbete som skrivs i dagboksformat bör vara analytiskt, kritiskt och det bedöms på samma sätt som övriga examensarbeten.
Också i examensarbeten som skrivs i dagboksformat behövs en teoretisk referensram. Att enbart beskriva händelseförlopp eller situationer räcker inte, utan för att kunna visa sin yrkeskompetens eller expertis i examensarbetet krävs också användning av referenslitteratur, definition av begrepp samt motivering av de val och lösningar man gjort.
Strukturen för ett dagbokslikt examensarbete är följande:
I examensarbeten som skrivs i dagboksformat passar användning av första person i rapporteringen bättre på samma sätt som i praktikbaserade examensarbeten. Det är ändå bra att komma ihåg att målet med arbetet är att producera ny information som kan generaliseras för att gälla mera utbrett, och inte bara lista egna subjektiva erfarenheter och observationer. Det är lättast att koppla dagboksdelen till ett större sammanhang och teorin i diskussionsavsnittet och i sammanfattningen.
Lagerstedt A.& Kotila H. 2015. Päiväkirjamuotoinen opinnäytetyö vauhdittaa valmistumista. I verket Kotila, H. & Mäki, K. 2015. 21 tapaa tehostaa korkeakouluopintoja. Helsingfors: Haaga-Helia yrkeshögskola.
Ett examensarbete behöver alltid en teoretisk referensram, med andra ord en teoretisk utgångspunkt, som forsknings- eller utvecklingsuppgiften baserar sig på. Man bygger upp den teoretiska referensramen utgående från tidigare kunskap om ämnet, det vill säga litteratur, artiklar på svenska eller andra språk, eller pålitliga Internet-källor om forskningstemat. Som teoretisk referensram kan man också använda bl.a. intervjuer med experter, föreläsningsmaterial samt examensarbeten.
I anslutning till den teoretiska referensramen görs tydliga källhänvisningar. Även studerandens egna reflektioner ingår, det vill säga, den studerande kan med egna ord formulera den information som hen har läst, genom att ange en källhänvisning efter den refererade delen av texten. Citat utan korrekta källhänvisningar får inte användas (copy paste). Plagiering är förbjudet. Med plagiering avses ”all sådan verksamhet där någon annans manuskript, artikel, eller text presenteras som egen” (Hirsjärvi, Remes & Sajavaara 2009, 26). Att använda någon annans text direkt i sitt eget examensarbete är plagiering även om källan anges. I den teoretiska referensramen ingår bara nödvändig information, det vill säga det som behövs för den praktiska delen; extra bakgrundskunskap lämnas bort. Slutsatser presenteras inte i detta skede.
Etiska principer för examensarbetet presenteras i kapitel 9.
Den teoretiska referensramen kan synas i examensarbetet på olika sätt. Nedan presenteras två modeller enligt vilka teorin kan kopplas ihop med den praktiska delen.
a) Forskningsorienterat examensarbete
Examensarbetet bygger tydligt på den teoretiska referensramen och den praktiska delen. Den praktiska delen hänger nära ihop med teorin som presenterats och med källitteraturen.
b) Praktikbaserat examensarbete
I en arbetslivs-, eller projektrapport är den teoretiska bakgrunden inte lika omfattande som i ett forskningsorienterat examensarbete, men den innehåller all kunskap som är väsentlig för den verksamhet eller tjänst som ska utvecklas. Till bakgrundsteorin hör även teori kring behandling av insamlad data samt kring forskningsmetoderna.
Hirsjärvi, S., Remes, P., Sajavaara, P. & Sinivuori, E. 2018. Tutki ja kirjoita. 22:e upplagan. Helsingfors: Tammi.