Studerande vid yrkeshögskolor bör känna till principerna för god vetenskaplig praxis, och tillämpa dem i sina studier. Information om God vetenskaplig praxis finns på hemsidan för Forskningsetiska delegationen eller TENK, som är en delegation som tillsatts av undervisnings- och kulturministeriet. TENK ger instruktioner om på vilket sätt man tillämpar god vetenskaplig praxis. Vidare säkerställer TENK att eventuella fall av kränkningar behandlas korrekt. Man ger vid behov utlåtanden om behandlingen av kränkningarna av den goda vetenskapliga praxisen, ifall någon part besvärar sig över behandlingen och ber om ett utlåtande av TENK. Däremot tar man inte ställning till misstankar om brott mot lagstiftningen eller i yrkesetiska frågor.
Centrala utgångspunkter gällande god vetenskaplig praxis är enligt anvisningar av TENK ärlighet, noggrannhet och uppmärksamhet i forskningsarbetet, lagringen och presentationen av resultaten samt i utvärderingen av forskningen och resultaten. Forskningsmetoderna uppfyller vetenskapliga kriterier och resultaten publiceras på ett öppet och ansvarsfullt sätt.
Forskarna beaktar arbete som andra har gjort och respekterar det. Till arbete som gjorts av andra forskare hänvisar man korrekt. Forskningen planeras och genomförs enligt kraven på vetenskaplig information, och rapporteringen uppfyller också dessa krav. Information och material som forskningen har resulterat i sparas på det sätt som vetenskaplig information kräver.
Forskningstillstånd har skaffats innan examensarbetet påbörjas och en eventuell etisk förhandsbedömning har gjorts. Ifall examensarbetet görs i grupp har man på förhand kommit överens med gruppmedlemmarna om rättigheter, ansvar och skyldigheter i samband med arbetet samt om upphovsmannaskapet. På samma sätt har man kommit överens om uppbevaring av materialet som tagits fram och eventuell användarrätt i ett senare skede.
Finansieringskällor och andra eventuella bindningar meddelas till alla parter och de som deltagit i forskningen. Dessa rapporteras också i samband med rapporteringen om undersökningsresultaten.
Här finns en utmärkt diaserie som gjorts av Arene. Man presenterar etiska rekommendationer för examensarbeten på yrkeshögskolor.
Stödpersoner inom forskningsetik på yrkeshögskolan Centria är Hanna-Riina Aho. Med dem kan du diskutera frågor som gäller forskningsetik.
Fusk i vetenskaplig verksamhet förvränger inte bara den undersökta informationen utan vilseleder också vetenskaps- och forskningssamfundet, beslutsfattarna eller allmänheten. Den försämrar också värdet av vetenskapligt arbete, dess resultat eller utfall och vetenskapens uppskattning samt medför olägenheter för andra forskare och forskningspersoner.
Fusk i vetenskaplig verksamhet kan delas in i tre underkategorier: fabricering, förvanskning och plagiering.
Fabricering innebär att man rapporterar om observationer som inte har gjorts på det sätt som beskrivs i metodbeskrivningen. Det är också fabricering om man rapporterar om resultat som inte har fåtts genom undersökningarna.
Att förvanska observationerna innebär att de beskrivs bristfälligt eller selektivt så att forskningsresultatet förvrängs. Det kan också handla om att man utelämnar resultat i rapporteringen. Plagiering är olovligt lån, och omfattar både direkt kopiering och omskrivningar.
Grova försummelser eller likgiltighet i olika skeden av forskningen är till exempel:
Forskningsetiska delegationen. 2023. God vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelser från den i Finland. Helsingfors: Forskningsetiska delegationen. Tillgängligt: https://tenk.fi/sites/default/files/2023-04/Forskningsetiska_delegationens_GVP-anvisning_2023.pdf. Läst 19.2.2024.